Arguineguin

Det har ju inte bara varit sjukdom och elände det senaste halvåret som sagt, det har också funnits höjdpunkter. Som den här. En vecka i södern med stora tjocka släkten. Två av Magnus bröder med fruar och barn + svärfar + vi, drog till Arguineguin på Gran Canaria veckan innan påsk. Åtta kusiner som hade varandras sällskap, all-inclusive som gjorde matbestyren en icke-fråga, sol och värme. Underbart.

argui10argui2arguineguin3argui5argui3arguineguinargui4argui1argui6argui8argui7arguineguin2

Ingendera av oss hade besökt Kanarieöarna innan och för att vara helt ärlig hade vi väl inte så höga förväntningar. Vi ville mest ha en resa med direktflyg från både Vasa och Göteborg på samma tidpunkt, inte för lång restid och lite värme. Men vi blev mycket positivt överraskade. Hotellet vi bodde på var fräscht och fint, maten var otroligt god och omväxlande hela veckan så man hann aldrig bli led all-inclusiven och poolen var värmd så trots att havet var kyligt kunde vi bada hela dagarna. Naturen runt Arguineguin var vacker och mäktig och bara att få sova med balkongdörren öppen så man somnade till ljudet av Atlanten som slog in mot stranden var balsam för själen efter en tuff vinter.

Livstecken från landet oflyt.

Hej på er. Ett litet livstecken från soffhörnet framför kakelugnen här i drömhuset. Precis den här utsikten har jag nu. Bilden är dock inte från idag den tog duktiga Anna Sand i somras när hon var här och gjorde inredningsreportage om vårt hus för Byanytt som ni kan läsa i inlägget under.


hoshansensannasand1

Här sitter jag med min kaffekopp och vabbar med två febriga förkylda ungar varav en med igenmurade ögon. Riktigt typiskt novembergöra med andra ord. Egentligen hela året-göra då det kommer till 2016. Året med minst flyt på mycket länge får man väl säga.

2016 skulle bli året av vackert inredningsbloggande då vi äntligen flyttat in i drömhuset till julen fjol. Istället blev det ur hälso- och övrigt livsflyt-perspektiv ett år där ingenting riktigt gick som på Strömsö och inredningsbloggande har inte varit prio ett i år trots två inredningsreportage.

Nånstans där bland n:te varvet med lunginflammationer, magsjukor, ögoninflammationer, Williams brutna arm, att dom upptäckte ett litet medfött hjärtfel hos mig, och Magnus två varv inlagd på neurologisk avdelning med misstanke om tumör/hjärnblödning/propp/hjärnhinne-inflammation/Borrelia /MS (dom vet ännu inte heller vad han har men inget av det i alla fall) började jag bli lite less. När man sedan räknar in Magnus mammas plötsliga bortgång i januari och att inte ena men båda mina föräldrar fått varsinn allvarlig sjukdomsdiagnos i år så börjar man inse att hälsomässigt har 2016 varit ett riktigt piss-år.
Då har vi inte ens ännu kommit till andra saker som fått hjärtat att klappa lite extra hårt (och inte på det bra sättet). Som när Elias hittade en skarp ungersk tryckgranat från krigstiden i vårt uthus och kom springande med den i handen och gav den till mig och den påföljande rumban med bombteam och avspärrningar och intervjuer i expressen och aftonbladet etc. Eller som då en lös aggressiv hund flög på Jedi och mig då jag var ute med honom och ingen kom för att hjälpa (vi klarade oss båda undan med blotta förskräckelsen men det var bland dom mest skräckinjagande minuterna i mitt liv). För att inte glömma att jag plötsligt blev permitterad i somras, och inte nån liten lagom ‘hinna-städa-skåpen-hemma-permittering’ på några veckor eller en månad eller så utan från sommarsemestern fram till årets slut. Hoppsan hejsan vilket bloggvänligt inspirerande liv.

Så 2016 har inte riktigt varit vårt år om man säger så. Men hej på er i alla fall. Vi lever. Barnen växer så det knakar och går i skolan och förskolan när dom inte är förkylda/bryter armar/häller kokhet soppa över sig och får brännsår/hittar granater, och jag har sedan ett par månader ett vikariat på ekonomiavdelningen på sjukvårdsdistriktet och jobbar med nåt helt annat än inredning nu. Magnus har övergått från Radio Extrem till Radio Vega för dem av er som missat det, och trots ett ganska eländigt år då blogglusten somnade bort under de otaliga timmarna i akutens väntrum är vi rätt glada och nöjda med livet ändå.

 

Retrodrömmen

Gånger då man önskar att man vore mer retro-chic i sin inredningssmak:

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

När man köper ett hus där det finns fullständiga retromöblemang och matchande textilier och serviser i nyskick. Grönt är skönt men tyvärr inte i min inredningsvärld, så därför ska nån mer retro-freakad person få njuta av dom här.

Svartvita gåvofavoriter

Tänkte visa några svartvita gåvor från det senaste året som varit väldigt populära, och inte bara pga att dom är snygga i designen utan också för att dom är otroligt användbara.

SAMSUNG CSC

Muminmuggen Seikkailu var en gåva till mig själv och jag köpte den i andra hand efter att den slutat tillverkas. Jag är inte annars nån stor muminmuggsamlare, men den här ville jag verkligen ha eftersom den just är svartvit och formspråket tilltalar mig och passar ihop med mycket annat av mitt porslin. En klar kaffemuggsfavorit.

SAMSUNG CSC

Den superfina svartvita Arabia Piilopaikka kannan var en morsdagspresent av Magnus och barnen och den har varit i användning varenda dag sedan dess som vattenkanna på matbordet.

SAMSUNG CSC

Den nyaste av gåvorna är den här. Den perfekta presenten åt mannen som redan har allt. Typ.

SAMSUNG CSC

Jag råkade komma över ett tips om den här samlingen guider för män som är intresserade av mode och stil i nån lista över julklappar för män just innan julen. Jag insåg direkt att det här var nåt för Magnus, och visst har boksamlingen varit uppskattad, jag hittar honom så gott som varje dag läsandes nån kort juttu i en av de tre böckerna som ingår i samlingslådan. Snygg är den dessutom, en riktig coffeetablebook. HÄR kan ni läsa mer om den.