Att vara acklimatiserad

Lova har verkligen tagit det Thailändska till sig.  Som att hon envist som synden kämpat på med pinnar och vägrat hjälp, vägrat sked och vägrat gaffel.

lolloätermedpinnar

I början var det inte alltid så lätt att hålla pinnarna i styr.

lolloätermedpinnar1

Och hon smakar och äter allt, utan fördomar. Bläckfiskarmar med sugkopparna kvar, nudelsoppa med lever och blodklumpar (inte så äckligt som det låter tänk små fyrkantiga bitar blodbröd i soppan typ). Allt är gott i Lovas värld. Inget för äckligt eller konstigt innan man smakat i alla fall. Eller en sak kom ut lika snabbt som det åkte in och det var tofuklimpar.

pinnar2

pinnar1

Nu när knixen sitter så äter hon allt med pinnar som hon aldrig gjort annat. Även franskisar.

Annonser

1 thought on “Att vara acklimatiserad”

  1. Vad härligt! Det är nog bra att kunna äta med pinnar! 🙂 Vår fyraåring försöker också alltid sig på dem då vi äter tex. sushi, men har nog lite och öva på än..

    Njut!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s