En egen stund

Den varade inte länge. Men den var fin. Stunden.

Den korta stunden när Lova sov i vagnen och solen sken och kaffet ännu var varmt. Stunden då jag hann läsa nästan en halv sida ur min bok medan pojkarna lekte i sandlådan utan att nån skrek så fönsterrutorna skallrade och hunden ännu inte hade fått för sig att det roligaste på planeten just idag var att jaga en traktor.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s