Integriteten

Idag stod det ultraljud av Lovaloppans hjärta på schemat. Kontroll av hennes små hål som ger biljud.

De som känner henne anar väl. Vi anade också. Det var nog bara den stackars doktorn som var lyckligt oanande och trodde att hon skulle kunna få fröken ‘jag har så mycket integritet så ni skall minsann inte ens få skorna av mig utan mitt medgivande’ att lugna sig och låta sig undersökas.

Hon försökte minsann sitt bästa den goda doktorn. Bjöd på Hello Kitty film och försökte lägga stetoskopet och ultraljudsapparaten på mamma först. Vi försökte sjunga och prata och distrahera med alla leksaker i förrådet. Men den goda doktorn fick nog ge sig och sköterskan som tidigare hade fått spänna musklerna till det yttersta för att ens få mätt och vägt tösen (med alla kläder på, nåt annat var det inte ens tal om) och som hade hört skriken genom dörren fick komma in och föreslå att vi eventuellt skulle ge lite avslappnande medicin åt den ‘envisa tösen’.

Tio minuter senare fick vi möta en mycket underhållande person. Vi kan kalla henne  ‘Fyllo-Lollo’. Fyllo-Lollo sjöng Små grodorna i slow motion ‘koooooooooo   ack     ack  ack’ åt doktorn och pratade släpigt i en låtsas telefon ‘heeeeee looouuuuuuww’ medan ögonen snurrade och huvudet blev tungt. Men doktorns apparat och stetoskop tyckte hon fortfarande inte om så bilderna blev suddiga och i stetoskopet hördes mest bara högljudda protester.

Men både Lovaloppan och Fyllo-Lollo fick i alla fall goda nyheter. Ett av tre små hjärtfel har vuxit bort och de två som är kvar, ett vsd och ett öppet duktus, är så små att inga åtgärder behövs. Hennes hjärta växer och mår som det ska, precis som hon, även om hon nog är i minsta laget vår under minus tvåans kurva tös. Nästa koll om två eller tre år. Kanske vi ses igen Fyllo-Lollo.

Annonser

1 thought on “Integriteten”

  1. Alltså jag vet att det på sätt och vis är lite sorligt att ge lugnande åt barn..men fnissar högt här åt fyllo-Lollo. 😀 Låter rätt underhållande, och hennes envishet låter bekant på nåt sätt. 😉 Som tur börjar vår femåring fatta att vissa saker måste göras..imorgon ska resten av en ”klump” på huvudet,bakom örat, tas bort. Harmar att inte hela klumpen togs bort på våren. Då tyckte läkaren att det var lättast att bara skära längs med huden.Men så var det ändå nåt som tydligen lönar sig att tas bort helt så efter ett par inhiberingar (du kan ju tänka dig hur mycket han ser fram emot att skäras i igen..) ska den nu bort imorgon. Vi har laddat med mutor. Får se om det hjälper.. 😦
    Nästa i envishet klubben är väl minstingen. Han tycks också veta vad han vill och inte vill. 😉
    O vad bra att det ser lovande ut med hjärtat!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s