Fina flickor

SAMSUNG CSC

Igårkväll stod det bloggträff hos Anna-Lena på programmet. En helkväll med ett gäng inredningsbloggande kvinnor, god mat, många skratt och djupa samtal.

SAMSUNG CSC

Det var mycket gott att äta.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Mycket  goodiebags och smått och gott att ta hem.

SAMSUNG CSC

Och mycket fotande förstås. Vad vore väl en bloggträff utan kvinnor som fotar maten innan dom hugger in?

För fler tjusiga bilder från vår trevliga kväll tycker jag ni ska kika in hos dom andra tjejerna:

Anna-Lena
Lindas Lantliga
Alegningela
Seralias Stuga
Livet på Vestergård
Lyckoslanten
Strandviksvillan
En vacker vardag

Tack för en rolig kväll!

Mamma lilla mamma vem är väl som du

karin
Det här är Karin (med Elias i famnen). Karin är min svärmor. Min mans mamma, mina barns farmor. Karin som alltid gjorde köttbullar och kladdkaka åt Magnus och mig när vi var fattiga studeranden. Karin som sjöng med till alla låtar fast hon inte kunde orden och bara sjöng ‘duuduuduuu’ istället vilket vi fnissade åt. Karin som lade senap och ketchup på allt även när det inte var ‘lämpligt’. karin1 Karin som var vig och stark och jumppade flera ggr i veckan efter pensionen och kunde stå på huvudet ännu då pojkarna var mindre. Karin som varit speciallärare och jobbat hela livet med barn med specialbehov. Karin som läste sagor med bättre inlevelse än nån annan för barnbarnen. Karin som alltid var så omtänksam, generös och tålmodig. Kloka, fina, kära Karin.

Jag säger var, fast Karin lever än. Karin har alzheimers. Karin var bara lite över 60 år när hon fick sin diagnos. Karin kan inte längre stå på huvudet. Karin vet inte längre att hon har man, barn och barnbarn som saknar henne. Karin kan inte längre läsa eller skriva, inte heller prata mer än nåt enstaka ord. Karin kan inte gå utan stöd, inte klä sig eller äta utan assistans.

Här under kan ni lyssna på Magnus och Nickes första pod ‘Ordet’.

I första avsnittet är ordet mamma. Ett rörande och allvarligt avsnitt. Ett samtal mellan två män som båda förlorat sina mammor på olika sätt i ganska unga år. Lyssna på det. Och sen kramar ni om era egna mammor om ni ännu har möjligheten.

Vår tambur i Vasabladet

I dagens Vasablad kan man kika in hos oss och få en glimt av vår hall och tambur. Vår tambur/hall är knappast nåt exempel på den perfekta tamburen men däremot har vi försökt att göra det bästa av vad vi har och tänkt till rätt mycket vad gäller förvaring och praktiska lösningar i små utrymmen, här kan ni se reportaget:    (Bilderna är klickbara så ni kan läsa texten)

vbl1 vbl2vbl3

vbl4vbl5

Höstlovsunderhållning

Vad är nu bättre som höstlovsunderhållning och inledning på fredagsmyset än att kolla in sig själv eller sin storebror på teve?
buus
Kl 18 sänds det andra avsnittet av Buuklubbens Undra sa Flundra där William är med. Och som hälsning till kusinerna på andra sidan pölen och moffa i thailand: om ett par månader kommer ni att kunna se avsnitten också i utlandet på Arenan! (det är nån rättighetsgrej som ställer till det så ni inte kan se dem innan dess).

Barcelona in my heart

avsked En tisdag eftermiddag för ett par veckor sedan tog vi avsked av barnen. Mommo flyttade in, kylen var fylld och veckoschemat var uppskrivet timme för timme på griffeltavelväggen i hallen. bil Sen bar det ner över de österbottniska slätterna mot Tammerfors flygfält. sagrada1 Följande morgon väcktes vi av ett behagligt klockspel. Och när vi öppnade de gamla vackra dörrarna till den franska balkongen möttes vi av den här utsikten. Sagrada Familia så nära att man nästan kunde röra den kändes det som. Oslagbar utsikt när man bor i Barcelona får man väl konstatera. Den var verkligen helt galen och sagolik. Oavsett om man är brydd i katedraler eller ej, arkitektur eller ej, så gör nog den här byggnaden nån slags intryck på en bara för att den är så galet galet stor. vi Och sen började vi vandra. Och vandra. Och vandra. Upp för berg. la playabeachen Och ner för berg. räkor När vi blev hungriga åt vi gott. beach1 När vi blev törstiga så drack vi gott. palm Vi vandrade i vacker skymning. columbus Och mötte Columbus som tydligen hade fått syn på nåt intressant. fountains2 Vi vandrade vidare i natten och fick sällskap av några tusen andra visade det sig. Vi var inte ensamma om att vilja se de magiska fontänerna. fountains3 Och när fötterna blev för trötta för att vandra mer den dagen åkte vi hem till lägenheten, tog ett långt hett bad och njöt lite till av utsikten.

utsikt2utsikt

Vi vandrade vidare till små restauranger och klubbar som bjöd på iskall Sangria och livemusik. sangria Vi gick minst 15 kilometer om dagen. Vi åkte metro, lokalbuss och spårvagn. Vi hamnade i slummen, låg på beachen, åt ljuvlig och billig mat. Vi besökte inga av turistattraktionerna vi hade planerat att besöka och vi shoppade praktiskt taget ingenting, nånting vi också hade trott vi skulle göra. resan blev inte alls som vi tänkte men så mycket mycket bättre än vi kunnat tro. duojag Och det gick precis som alla som besökt staden innan oss förutspådde. Vi blev fullkomligt förälskade i staden. Vi kommer definitivt att återvända. Barcelona har verkligen allt känns det som. Berg och hav, vacker natur, vacker arkitektur, trevliga människor, kultur för gammal och ung, god mat. Dessutom är det en överraskande ungdomlig stad. Hela staden lever på hjul känns det som. Familjer som kommer rullande, mamma eller pappa på rollerblades skuffandes en barnvagn, storasyskon och den andra föräldern på skateboards. Utegym och skateparker överallt. staden anpassad för att man ska kunna ta sig fram nästan överallt på hjul.

Allt var perfekt. Nästan. Givetvis ska det ju inte bli FÖR bra heller.

Så den sista natten när vi kom hem vid midnatt och skulle upp för att resa hem följande morgon så märkte vi att toaletten i vår lägenhet hade pajat. Den rann non stop trots att vi försökte åtgärda problemet över en timme mitt i natten och slutligen gav upp och vred av vattnet i hela lägenheten. Strunt samma tänkte vi, hyresvärden kommer kl 9 imorgonbitti i alla fall och vi åker hem, vi behöver inte kunna spola nu inatt.

Det är här det kan bli lite äckligt för känsliga. Två timmar senare vaknar jag i ett hav av kallsvett, skakande som ett asplöv med en puls på 200 och inser att precis nu, när toan är paj och när jag om några timmar ska resa först 1,5 timme i buss (utan toa givetvis vad annars), sedan 4 timmar i flyg o sedan ytterligare 3 timmar i bil, har fått världens matförgiftning. Tajming is everything heter det ju. Sista natten sov jag på kakelgolv, kräktes i en hink och spolade med hjälp av en hink vatten jag fyllde och öste ner i toan varje gång jag måste få spolat. På morgonen kravlade vi oss iväg till busstationen och jag parkerade min skakande kropp på golvet utanför toalettdörren medan Magnus sprang iväg och sökte ett apotek som skulle ha nån mirakelmedicin som skulle , tja, i brist på mer diskret uttryck, proppa igen mig, för några timmar om möjligt. Buss för 12 euro fick bytas ut mot taxi 100 km för att ha möjligheten att stanna om nödvändigt och också för att det förkortade resetiden med hälften. Och vi kom oss hem. Utan desto större katastrofer. Men det var definitivt en av de längsta tyngsta resorna i mitt liv. Aldrig har jag längtat hem så fort som under den resan. Men Barcelona lämnade bara god eftersmak ändå. För jag vet ju att jag alltid däckar i turistmage oavsett vart vi reser. Afrika eller Åre (skojar inte, även Åre). Så Barcelona.  Jag förlåter dig.

Sociala medier för hela slanten

Hej på er! I helgen kom vi hem från Barcelona. Mer om den resan och hur underbar den var och hur snopet den sen slutade imorgon! Men vad har jag sysslat med i veckan sen jag kom hem då?

Sociala medier i ännu högre grad än vanligt. Hur det nu är möjligt då man som jag redan håller på dagligen med sociala medier från morgon till kväll både i jobbet och privat. Men nu har jag dessutom i tisdags varit på H2H seminariet som hölls på Ritz i tisdags där bland andra Anna och Malena deltog i expertpanelen.

h2hh2h1
Min telefon slocknade ju efter en bild (vad annars) så jag snodde en bild från eventet via Studio Sara på när panelen tog en ‘panelfie’ som Laura Johansson kallade det.

aveoniter

Glada aveoniter på ‘röda mattan’. Susanna, Alexandra och Anna. Tre glada, spralliga kvinnor jag får hänga med till vardags.

föreläsning

Och idag har jag själv föreläst för språk och mediestuderanden på Vasa Universitet om att skriva för sociala medier privat och professionellt.

Man kankse kunde tro att jag skulle ha måttet rågat med allt vad sociala medier heter vid det här laget men istället fick jag ännu mer inspiration och kom mig till och med för att ta mig tid att blogga ikväll igen. Good to be back.

Barcelooooooonaaaaaa

Nästa veckas tisdag:

barcelona

Barcelona. Magnus. Jag. En flaska vin. Och den här lägenheten som vi hyr via Houstrip.com:

barca1 barca2
Det är vår första tumisresa någonsin frånsett två dagar i Stockholm en gång för många år sedan. Nu snackar vi nånsin. På 12,5 års förhållande. Jag skojar dessvärre inte. Vi var inte ens på en bröllopsresa för William var för liten att lämnas ifrån oss då.

Vi har REST. Ganska mycket till och med. Till många fina resmål runt världen. Thailand, Karibien, Turkiet etc. Men aldrig helt ensamma hela resan. Vi har antingen rest MED eller TILL släktingar. Alltid haft nån eller flera föräldrar som vi hälsat på, bott hos en tid, eller rest med. Bröder, brorsfruar och brorsbarn i mängder på bådas sidor har vi hängt med. Men aldrig bara vi två utomlands. Helt för oss själva. Det i sig är en big deal.

Att det sedan är ett faktum att det längsta vi någonsin varit borta båda två, i ett sträck, ifrån våra barn på snart 9 år, var två dagar i Stockholm. För 5,5 år sedan. Det gör inte saken mindre big dealig.

Så i ärlighetens namn kunde vi ha varit på väg vart som helst. Vi två, utan barn och släkt (fast vi älskar ju er alla och att resa med er ni vet ju det puss puss) från tisdagskväll till lördagkväll nästa vecka. Det är lyx nog. Om vi så hade tagit in på Omena hotell i Vasa eller bara dragit ut till skären. Men nu blir ju saken inte sämre av att det här kommer vara utsikten från vår balkong:

barca3

Barcelona alltså. Och en balkong med grandios utsikt. Det finns badkar i lägenheten också, bara en sån sak. Och ostörda nätter. Sovmorgnar. Strosa runt på stan i lugn och ro, stanna och äta nåt gott när andan faller på. See you soon Barcelona.